Hur skapar vi ett tryggare samhälle? Det är frågan som ligger till grund för Rekarnemiljonen, Sparbanken Mälardalens satsning där föreningar och organisationer i Eskilstuna och Strängnäs kommuner har kunnat söka stöd för projekt som stärker tryggheten i samhället. Ett av projekten som beviljades medel förra året är Strängnäs Muay Thais initiativ ”Fight utan macho” – ett projekt som vill utmana normer kring manlighet och skapa utrymme för fler samtal om känslor.

Vid en första anblick kan thaiboxning och samtal om sårbarhet verka som en oväntad kombination. Men för Strängnäs Muay Thai är kopplingen självklar.

Föreningen är relativt ny, men redan från start har ledarna haft många diskussioner om vilken kultur de vill bygga. När möjligheten att söka medel från Rekarnemiljonen dök upp började de fundera på vad som gör deras verksamhet unik.

– Vi har haft en väldigt fin dialog i ledargruppen om värderingar, hur vi vill att stämningen ska vara och hur vi bemöter varandra. Då växte tanken fram: även om sporten kan uppfattas som hård och våldsam, särskilt på elitnivå, så vill vi lyfta fram de positiva värden som vi tycker att kampsport står för, säger Saranon Sundgren, projektansvarig och en av föreningens grundare.

Att vara stark – på fler än ett sätt

Kärnan i projektet handlar om att utmana föreställningar om manlighet och skapa utrymme för samtal som annars sällan får plats.

– Vi upplever att samhället har blivit hårdare och att många män fortfarande har svårt att prata om känslor. Inom vår ledargrupp har vi sett hur värdefullt det är att kunna vara öppen, visa sårbarhet och prata om det som är svårt. Då började vi fundera på varför inte fler skulle få möjlighet att göra det.

Inspirationen kommer också från thaiboxningens ursprung i Thailand, där respekt och ödmjukhet är självklara delar av kulturen.

– Där finns en syn på att man kan vara både mentalt och fysiskt stark, samtidigt som man är vänlig, respektfull och visar vad man känner. Kan vi föra vidare det till unga killar tror vi att samhället vinner på det. 

Diskussioner som öppnar ögonen

Genom projektet har föreningen bjudit in ungdomar från andra föreningar och skolor till workshops där samtal varvas med övningar.

En av övningarna går ut på att deltagarna får placera olika sporter på en skala från ”manligt” till ”kvinnligt” eller ”neutralt”.

– Det blir ett sätt att öppna upp samtalet. Varför tycker vi att exempelvis konståkning är kvinnligt och thaiboxning är manligt? Vad bygger de här föreställningarna på? När man börjar prata om det kommer man ganska snabbt in på större frågor om normer och förväntningar.

Samtalen handlar också om jargongen i omklädningsrummet, grupptryck, känslor och förebilder.

– Hur pratar man med varandra? Hur påverkas man av sina kompisar? Hur beter sig ledarna? Det är viktiga frågor.

Projektgruppen har också lärt sig hur stark gruppdynamiken kan vara.

– Vi märker snabbt att den person som anses ha hög status i gruppen ofta påverkar resten. Därför vill vi ibland dela upp grupperna så de blir mindre, för att få fler att våga prata. 

De vuxna visar vägen

En av de viktigaste insikterna handlar om ledarskapets betydelse.

– Ledarna är en stor nyckel i hur normer och machokultur förs vidare. Om vuxna vågar prata om känslor, visa respekt och stå för sina värderingar, då ser ungdomarna det.

Saranon menar att många föreningar har fina värdeord på papperet, men att det avgörande är hur de omsätts i vardagen.

– Det är många som pratar om värdegrund. Det intressanta är hur man arbetar med den i praktiken. Barn och ungdomar tittar ju inte främst på vad vi säger, utan på hur vi beter oss.

Under träffarna har deltagarna visat sig vara mer reflekterande än vad ledarna först trodde.

– Många unga är väldigt medvetna redan i dag. Det har faktiskt gett oss hopp om framtiden.

Samtidigt finns det ämnen som fortfarande upplevs som känsliga. 

– I början kan några tycka att det är töntigt eller börja fnissa. Men ofta förändras stämningen efter en stund och då kommer de riktiga samtalen fram.

Ett möte har särskilt fastnat hos honom.

– En kille berättade att hans pappa sagt att man inte får visa känslor. Men efter våra diskussioner sa han att han inte håller med. Sådant visar att dessa typer av samtal är viktiga och gör skillnad.

En personlig drivkraft

För Saranon är engagemanget i frågan personligt.

Han växte upp i en stökig förort i Stockholm och beskriver sig själv som en ganska vilsen och bråkig ungdom.

– Jag har gjort en stor resa, både utvecklingsmässigt och känslomässigt. Jag ser ett enormt värde i att män vågar arbeta med de här frågorna.

Det som hjälpte honom framåt var både stöd från människor i omgivningen och en egen vilja att förändra sitt liv. 

– Innerst inne ville jag något annat. Jag fick hjälp, kämpade och utbildade mig.

Kampsporten blev också en viktig vändpunkt. Han började träna kampsport som 16-åring och thaiboxning ett par år senare.

– Om du kommer till en bra kampsportsmiljö får du så mycket mer än träning. Du får självkänsla, respekt, disciplin och gemenskap. Därför är bra ledare så viktiga.

Vill nå fler unga

Nu hoppas Strängnäs Muay Thai kunna utveckla projektet vidare och nå fler ungdomar under hösten.

Målet är både att fortsätta samarbeta med föreningar och att komma ut till fler skolor.

– Utmaningen är att nå dem som behöver det mest. Därför vill vi fortsätta utveckla arbetsmetoderna och hitta nya sätt att möta unga.

Och budskapet till andra föreningar är tydligt: 

– Allt börjar med ledarna. Man behöver vuxna som vågar, som är mogna och som inte tycker att de här frågorna är töntiga. Om ungdomarna ser att vi vågar, då vågar de också.

Rekarnemiljonen

Rekarnemiljonen är ett projekt som Sparbanken Mälardalen, tillsammans med bankens ena ägarstiftelse, Sparbanksstiftelsen Rekarne, initierat för att stötta olika trygghetsinitiativ i Eskilstuna och Strängnäs kommuner.

Läs mer

Läs fler artiklar och reportage